Jag jobbar med data

Jag tror jag skulle bli en ypperligt bra elektriker. Jag har precis målat en dörr åt Imogen, och jag kom på det då, att elektriker borde jag vara. Kanske.

Jag har “jobbat med data” på mer eller mindre professionell nivå i… 23 år? Jeeeesus… Okej, i början jobbade jag inte med det, jag bara “donade”, men det är vad jag har gjort i nästan hela mitt liv. Med jämna mellanrum, oftast när livet är skit (det är inte skit nu, för att förtydliga), känner jag för att byta och bli någon form av hantverkare istället. Det känns ibland som om man jobbat så mycket med huvudet att hjärnan måste få vila, liksom som om det kryper termiter i den. Ja nu tror jag ju inte bokstavligen talat att det kryper hungriga myror i min hjärna, mina schizoida anlag till trots, men det är nästan som om man fått mjölksyra i hjärnan (om det varit möjligt). Då känner jag för att jobba med händerna istället. Problemet är att de flesta hantverkarjobb innebär en jävla massa smuts och skit, eller blod, och jag HATAR äcklig skit. Tänk att jobba som rörmokare? Jobba med folk bajs hela dagarna? Nej tack, jag har en två-åring och det räcker. Snickare? Nej, man måste vara så jävla noga med att få saker raka, och dessutom skulle jag såga mig i fingret och slå huvudet i bjälklaget hela tiden. Målare? Nä, jag hatar att spackla, och jag hatar tapeter.

Men elektriker? Lite simpel matematik (“Ho hum, om jag kopplar in dom här grejerna så… hm… U=R*I… kanske det funkar”), lydiga och rena kablar och minimalt med smärta så länge man ger fan i att peta på grejer.

Ja, elektriker får det nog bli. När jag inte längre kan förmå mig att trycka på dessa jävla knappar.


7 Responses to “Jag jobbar med data”

Leave a Reply