Ett varje dag

Måndag på jobbet. Efter att ha spenderat förmiddagen ute hos kund sitter jag på kontoret i Nacka Strand och läser igenom en massa dokument. Jag har läst igenom två stycken på 80 sidor, och precis fått mina misstankar om att dom är ord för ord identiska bekräftade genom ett jämförelseprogram. Oh well.

Det är 25 grader ute, kollegorna snackar om att spela golf, och en finlandsfärja stävade precis förbi utanför fönstret. Jag vill ha en egen båt, en träsnipa med 4 kojplatser, som jag kan ta ut i skärgården. I väntan på den funderar jag på att dra ihop ett par kompisar och sticka till Finland på ett dygn eller två. Nu menar jag alltså inte nödvändigtvis att vi ska gå i land, men en kryssning. Ja, jag vet, det är svennigt, trashigt och fan vet vad, men det är jävligt kul. Dessutom känns det som jag behöver sticka från vardagen ett par dagar och rensa skallen genom att helt enkelt förgasa innehållet. Jag tror bestämt jag ska ringa Pelle och någon mer och se om dom ska med någon helg i nära framtid, så får jag hitta på någon lämplig muta till Anna Klara sen.

Golf har jag funderat på att prova, men jag vet inte. Visst vore det skönt att ha någon sysselsättning där man kommer ut mycket och så, men det tar nog lite väl mycket tid när jag fortfarande har ett litet barn hemma. Ja alltså, annars kunde man ju åstadkomma samma resultat som på kryssningen genom att ställa sig på rangen och vänta på en boll, menar jag.

Nåväl, nu ska jag återgå till att läsa processanvändningsfall och fundera på om jag ser tillräckligt bra ut i håret för att gå och ta en bild för passerkortet. Det lutar åt “nej” till det. Jag skulle klippt mig när jag hade tiden…