Ett varje dag

Jag läste i dagens SvD om ett lottoföretag som skickar falska fakturor.

De flesta som drabbats verkar inte ha en aning om varför företaget skickar fakturor till dom, “helt plötsligt kom det bara en faktura”, men efter lite undersökningar är det ganska lätt att finna mönstret. Företaget bakom det hela har köpt in listor med mobiltelefonnr och skickar sedan ut SMS till alla på listorna där dom påstår att du vunnit 250,000 euro eller något liknande. Allt du behöver göra är att svara på SMSet för att få vinsten. Det du egentligen gör är att teckna dig för medlemsskap med 3-4 månaders uppsägningstid, á 400kr/mån.

Det här är uppenbarligen inte begränsat till Sverige (titta här för att se exempel), och det som slår mig är att det är exakt samma sak som den phishing som sker mha email och web. Nu är alltså inte SMS heller “säkert”. Gött!

Idag börjar jag åka kollektivt till jobbet ute i Nacka Strand. Tjockmagen får sig en omgång av promenader till och från tunnelbana och buss, jag spar 2000kr/mån och jag kommer hinna läsa böcker igen. Idag blir det nog inte så mycket läsande iofs, för jag har köpt Monkey Island 2 till iPhonen. Blir det fler portningar av gamla Lucasgames-spel får det bli en iPad

Jag har svårt att finna ord för hur jävla töntigt det är att polisanmäla Daniel och Victoria för mutbrott för att dom lånat flygplan och båt. Dra ut tiofots-pålen ur röven och slappna av lite. Tönt!

Efter all skit det här året levererat till vår dörr gör vi det enda rätta; vi skiter i hela världen och ger oss ut på roadtrip.

I morgon bär det av mot Gränna, vandrarhem i Huskvarna, polkagrisar och häst-och-vagn. Sen vidare till Örebro med en natt på hotell följt av så många timmar vi orkar på Gustavsvik innan vi slutligen styr kosan hemåt igen. Jag räknar kallt med att minst en unge slockar i bilen och får bäras in.

Det här blir vår familjegrej. Inte en massa mailande, mobiltelefonerande, facebookande eller någon kontakt alls med omvärlden. Vi sluter in oss i en kokong av radiotystnad och vårdar oss lite, med hjälp av polkagrisar, second hand-shoppande och vattenrutschkanor. Fan (eller gud, välj själv) vet att vi kan behöva det.

Gustavsvik förresten, dom verkar ha byggt ut en aning sedan jag var där på högstadiet eller när det nu var. Då fanns det en rutschkana, en vågmaskin och en “ström” inomhus, och två rutschkanor utomhus. Det verkar ha blivit lite mer nu… Den där gula löken, vad är grejen?

Jag har parkerat bilen några hundra meter från kontoret, nere vid vattnet vid Nacka Strand. Vågorna kluckar, båtarna åker förbi, fjäderholmarna ligger en bit bort och lockar, och det är svalt här i skuggan av några träd. Jämför det med 25 graders värme och kontorslandskap en liten bit härifrån, där hade jag blivit galen i det här vädret. Turligt nog sträcker sig det trådlösa nätverk vi har på kontoret ända hit ner, så jag kommer åt mail och kalender precis som vanligt.

Nu sitter jag här och ritar sekvensdiagram (och svär över Visios brister, precis som vanligt) samtidigt som jag tänker på båtar, frisyrer och hårfärger jag vill ha. En arbetsdag blir inte mycket bättre än så här. Nu är det dags för lunch, och jag har svårt att bestämma mig för om jag ska äta den i serveringen här på ångbåtsbryggan eller om jag ska åka och hämta en burgare på McD.

Visste du att om alla persiennsnörena gått av och man råkar luta lite på persiennen, då faller vartenda blad ut, och man får pilla tillbaks dom ett i taget?

Det visste inte jag.

Nu vet jag det.

Om en vecka ungefär, den 20 juli, fyller den här lilla fisen 4 år. Visst är det konstigt?

Hon önskar sig en skateboard och ett träd. Skateboarden är inköpt, och vi funderar på vilket slags träd som kan tänkas passa. Jag är helt inne på körsbär (för det är rosa, tihi) medans Anna Klara vill ha någon jävla palm eller något annat med stora blad. Körsbärsträd är finare, visst?

4 år alltså. Är det inte lite fantastiskt? Det rycker lite i en-till-tarmen (NEJ det är inte en omskrivning!) men hur gör man om man inte har råd med ett rum till i Stockholm med omnejd, och jobbet ligger i Stockholm? Pendlar man 1.5h i varje riktning?

Ska den handikappade vara tacksam, eller vad menas? Jag tycker det här är lite väl bryskt, och jag tycker inte man ska kräva en handikappads respekt på det här sättet.

Jag kom hem från jobbet idag, och där står en stor bukett bud-blommor. Från Logica, min nya arbetsgivare, med ett kort där det stod att jag är varmt välkommen. Jag höll på att smälla av. Dom vet hur dom ska få en att känna sig uppskattad. Vanligtvis tycker annars svenska arbetsgivare att dom gör sina anställda en tjänst genom att låta dom få jobba där, utan en tanke på att företaget inte finns utan sina anställda. Dom har mycket att lära…

Jag har mängder av böcker som ligger på hög, och jag har valt ut några jag måste läsa innan jag får köpa fler. Ämnet aktualiseras eftersom jag MÅSTE köpa Imperial Bedrooms, och det snart, så det är bara att dyka ner i boktraven. De här ska alltså avverkas innan jag får inhandla herr Ellis nya verk.

• White Line Fever
• Ingen tar skit i de lättkränktas land
• Gängkrig 145
• Love is a mix tape
• Andra världskriget (ja alltså, den heter så, och ja, det är en ren faktabok, vi som inte är inkapabla läser såna ibland)

Nu väser Anna något, så nu får ni inte veta resten av listan. Det är tydligen bråttom. Väldigt bråttom. Hennes piratnedladdade tv-avsnitt slutade funka.